Hemslöjdens samlingar

För alla är som vill inspireras av äldre slöjd är Hemslöjdens samlingar på Digitalt museum en guldgruva. Webbplatsen innehåller drygt 10 500 kategoriserade föremål.

Vad är Hemslöjdens samlingar?

Hemslöjdens samlingar består av 45 000 unika hemslöjdsföremål. Cirka en fjärdedel av dessa har digitaliserats och finns på webbplatsen Digitalt museum, där du kan se bilder på dessa föremål. Digitalt museum innehåller – utöver Hemslöjdens samlingar – 57 samlingar hämtade från bland annat olika muséer och hembygdsföreningar.

I Hemslöjdens samlingar finns korgar, vantar, smidesljusstakar, träskedar, vävprover, keramikfat och mycket annat. Samlingarna utgör en viktig del i hemslöjdens historia och kan förhoppningsvis inspirera till helt nya föremål och uttryck.

Hemslöjdens samlingar är ett samarbete mellan Hemslöjden och dess medlemsföreningar samt Nämnden för hemslöjdsfrågor och hemslöjdskonsulenterna.

 

Hur får jag tillgång till samlingarna?

Du kan till exempel söka på tekniker, på föremål, på färg, på ort. Längre ner på sidan ser du vilka hemslöjdsföreningar som har bidragit med föremål och bilder på Digitalt museum. Förutom hemslöjdsföreningarnas samlingar finns även Zickermans studiesamling.

Vad kan jag använda samlingarna till?

Förutom att inspireras av bilder på föremål kan du läsa mer om tekniker, material och slöjdare. Du kan använda dem som en historisk källa att gå tillbaka till men även att inspireras av för framtiden i ditt eget skapande.

Historik

Under 1900-talet har hemslöjdsföreningarna i Sverige byggt upp unika samlingar med mängder av olika hemslöjdsföremål. Sedan 1996 har dessa föremål katalogiserats och digitaliserats för att göra föremålen mer tillgängliga. 2014 blev samlingarna åtkomliga via Digitalt museum.

Zickermans studiesamling

För över hundra år sedan påbörjade Lilli Zickerman sin resa genom Sverige för att dokumentera textilier från svenska landsbygden. Mellan 1910-1932 fotograferade hon runt 24 000 bilder, många handkolorerades sedan.

Samlingen finns på Nordiska museet i Stockholm. På 1940-talet köpte Hemslöjden dupletter av de 12 000 första bladen av Lilli Zickerman och dessa deponerades som en studiesamling på Konstfack. Under 2016 skannades de 12 000 bladen in i en databas som ska publiceras på Digitalt museum. Just nu (oktober 2017) finns 1000 blad publicerade. Tack vare medel från Estrid Ericsons fond, Konstfack, Stiftelsen Lars Hiertas Minne och projektledning från Hemslöjden har det blivit möjligt att digitalisera hela studiesamlingen.

De 12 000 bilderna är sorterade i 133 boxar som är indelade efter olika tekniker. Samlingen innehåller omfattande kunskap om olika sorters mönster från hela Sverige och olika tekniker inom bland annat vävning och broderi. 

Lilli Zickerman och inventeringsarbetet

Lilli Zickerman (1858-1949) föddes i Skövde och flyttade till Stockholm för att lära sig sy och väva på Handarbetets Vänners vävskola. Hon startade Föreningen för Svensk Hemslöjd 1899 och Prins Eugen blev dess första ordförande.

Under åren 1910-1932 genomförde Lilli en inventering av folklig textil i Sverige. Syftet var att dokumentera olika textila tekniker men också att stärka värdet på de textila föremålen. Hon började systematiskt fotografera, mäta upp och beskriva de föremål som hon inventerade på sina resor runt om i hela landet. Till sin hjälp hade hon sin bror som var den som handkolorerade fotografierna. Fram till i början på 1930-talet fortsatte inventeringsarbetet och då uppgick antalet bilder till nära 24 000. En avsikt med inventeringen var att materialet skulle bearbetas och ges ut i bokform. Lilli Zickerman hann ge ut en volym i serien, Sveriges folkliga textilkonst, Del 1 Rölakansom kom ut 1937. Hela materialet skänktes till Nordiska museet som under 1920-1930 talet bidragit med medel till inventeringen. Hos flera hemslöjdsföreningar runt om i landet finns bilder från Lilli Zickermans inventering,  med bilder från deras geografiska område.