Zickermans studiesamling

Zickermans studiesamling är en samling av 12 000 blad på olika textila tekniker och som delvis är handkolorerade. Bladen började publiceras 2017 och den digitala samlingen är nu komplett och alla 12 000 bladen finns nu på Digitalt museum!

Vävd matta i flossa, en vävteknik som ger kortare och tätare lugg än rya.

Zickermans studiesamling

För över hundra år sedan påbörjade Lilli Zickerman sin resa genom Sverige för att dokumentera textilier från svenska landsbygden. Mellan 1910-1932 fotograferade hon runt 24 000 bilder, många handkolorerades sedan.

Samlingen med originalbilder finns på Nordiska museet i Stockholm. På 1940-talet köpte Hemslöjden dupletter av de 12 000 första bladen av Lilli Zickerman och dessa deponerades som en studiesamling på Konstfack. Under 2016 publicerades de första bladen på Digitalt museum och i början av 2019 finns alla 12 000 blad tillgängliga på Digitalt museum. Tack vare medel från Estrid Ericsons fond, Konstfack, Stiftelsen Lars Hiertas Minne och projektledning från Hemslöjden har det blivit möjligt att digitalisera hela studiesamlingen. Arbetet med att publicera hela samlingen på Digitalt museum har skett under 2018 tack vare medel från Riksantikvarieämbetet och Kungliga Patriotiska Sällskapet.

De 12 000 bilderna är sorterade i 133 boxar som är indelade efter olika tekniker. Samlingen innehåller omfattande kunskap om olika sorters mönster från hela Sverige och olika tekniker inom bland annat vävning och broderi. 

Banner för Zickermans studiesamling på Digitalt museum i Hemslöjdens samlingar

Stjärnor ur Zickermans studiesamling

Djur och blommor ur Zickermans studiesamling

Lilli Zickerman och inventeringsarbetet

Lilli Zickerman (1858-1949) föddes i Skövde och flyttade till Stockholm för att lära sig sy och väva på Handarbetets Vänners vävskola. Hon startade Föreningen för Svensk Hemslöjd 1899 och Prins Eugen blev dess första ordförande.

Under åren 1910-1932 genomförde Lilli en inventering av folklig textil i Sverige. Syftet var att dokumentera olika textila tekniker men också att stärka värdet på de textila föremålen. Hon började systematiskt fotografera, mäta upp och beskriva de föremål som hon inventerade på sina resor runt om i hela landet. Till sin hjälp hade hon sin bror som var den som handkolorerade fotografierna. Fram till i början på 1930-talet fortsatte inventeringsarbetet och då uppgick antalet bilder till nära 24 000. En avsikt med inventeringen var att materialet skulle bearbetas och ges ut i bokform. Lilli Zickerman hann ge ut en volym i serien, Sveriges folkliga textilkonst, Del 1 Rölakan som kom ut 1937. Hela materialet skänktes till Nordiska museet som under 1920-1930 talet bidragit med medel till inventeringen. Hos flera hemslöjdsföreningar runt om i landet finns bilder från Lilli Zickermans inventering,  med bilder från deras geografiska område.

Se bildspel med exempel från mapparna om stickning, röllakan, rya och broderi: