Hemslöjdens historia

Hemslöjden bildades som riksorganisation för över 110 år sen. Här kan du läsa om butikerna, föreningarna, utställningarna, Sätergläntan, tidningen och böckerna bland mycket annat.

Bild från utställning med äldre textilier.

Sidans innehåll

Hemslöjden bildas
Hemslöjden och butikerna
Hemslöjden och utställningarna
Tidningen och böckerna
Hemslöjden och Sätergläntan
Hemslöjden i förändring
Hemslöjden i nutid

Hemslöjden bildas

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund bildades 1912 av ett tiotal hemslöjdsföreningar. Riksförbundet skulle vara ett samarbetsorgan mellan medlemsföreningarna runt om i landet. Mellan åren 1904 och 1912 bildades många av de föreningar som finns kvar än idag. Det var en tid då industrialismen gjorde sitt intåg och intresset för nationalromantiken växte.

Lilli Zickerman

Att så många hemslöjdsföreningar uppstod under den här perioden hade sin grund i Föreningen för Svensk Hemslöjd, som bildades 1899. Det var Lilli Zickerman, en textilintresserad kvinna från Skövde som tog initiativet till Svensk Hemslöjd. Lilli Zickermans vision var att hemslöjden skulle bli en viktig del av näringslivet genom försäljning av slöjdarnas produkter. På det viset skulle möjligheterna till försörjning för en stor del av befolkningen på landsbygden förbättras. Initiativet kan också ses som en reaktion över den fulhet Lilli och flera med henne upplevde i de svenska hemmens mörka och industriellt framtagna stilimitationer i 1800-talets anda.

Föreningarnas verksamhet

Hemslöjdsföreningarnas verksamhet har under åren varit mångskiftande. En av de viktigare uppgifterna för föreningarnas butiker har varit att sälja slöjdarnas produkter och anpassa dem i tiden. Föreningarna har också drivit vävateljéer där väverskor i samarbete med textilkonstnärer producerat textilier för offentligt bruk. Att sälja material, verktyg och mönster för den som vill slöjda själv, liksom att anordna kurser i olika slöjdtekniker har varit väsentliga delar av föreningsverksamheten. Kursverksamheten kulminerade på 1950-talet då hemslöjdsföreningarna anordnade nära tusen kurser runt om i landet. Föreningarna har också arbetat en hel del med att inventera den gamla slöjden.

I utställningar och genom tävlingar har hemslöjdsföreningarna fört konsumentupplysning och bidragit till smakfostran. Den goda smaken och den goda kvaliteten har varit viktiga delar i hemslöjdsverksamheten.

Hemslöjden och butikerna

Hemslöjdsföreningarnas butiker kom att långt in på 1900-talet vara basen för hemslöjdens verksamhet. Det fanns minst en hemslöjdsbutik i varje län. Butikerna drevs av hemslöjdsföreningen på platsen.

År 1928 startade Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund en egen försäljningslokal i Stockholm. Butiken fungerade som något av hemslöjdsrörelsens flaggskepp tills den lades ner 1967.

1928 var också året då riksförbundet – tillsammans med medlemsföreningarna – bildade en gemensam försäljningsorganisation i Stockholm, Hemslöjdsförbundet för Sverige. Slöjdarnas överproduktion köptes in och såldes vidare genom Hemslöjdsförbundet. Organisationen lades ner 1985 på grund av dålig lönsamhet.

Hemslöjden och utställningarna

Redan tidigt i förbundets historia deltog Hemslöjden i större utställningar; en verksamhet som har utvecklats till att bli en viktig del av Hemslöjden.

  • Baltiska utställningen i Malmö 1914
  • Den stora hemutställningen på Liljevalchs 1917
  • Göteborgsutställningen 1923
  • Stockholmsutställningen 1930
  • Hemslöjdens egna stora utställningar på Liljevalchs 1933, 1937 och 1948. Dessa utställningar har betytt framgångar för hemslöjden och resulterat i ett ständigt växande intresse för slöjdens alla tekniker och material både inom den interna organisationen och långt utanför dess krets.
  • Hemslöjd 1955 – den dittills största utställningen i förbundets regi på Liljevalchs
  • Liljevalchs 1962
  • År 1982 firade Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund sitt 70-årsjubileum med en utställning på Liljevalchs. Den här gången visades inte slöjden länsvis, som tidigare, utan på temat ”Hemslöjd angår alla”. Utställningen ville visa svensk hemslöjd av idag och spegla vårt historiska och kulturella ursprung, men den ville även rikta blickarna framåt. Utställningen slog alla tidigare publikrekord för konsthallen. 150 000 besökare visar på en rejäl publiksuccé.

Många utställningar följer efter dessa, se mer under Hemslöjden i nutid.

Tidningen och böckerna

Tidningen

Tidskriften Hemslöjden började komma ut 1933 med Gerda Boëthius som redaktör, utgivare och ägare. Hon gjorde tidskriften till ett forum för hemslöjdsrörelsens idéer, verksamhetsformer och produktion. Gerda satt i Riksförbundets styrelse och hon deltog i utgivningen av Svensk Hemslöjds mönsterblad (mappar innehållande mönster och instruktioner) under många år. Till sig knöt Gerda Boëthius under 1940-talet många opinionsbildande och lärda män och kvinnor vars gemensamma intresse var att verka för tidskriftens bästa. Genom att knyta dessa människor till sig gav hon tidskriften en kulturtidskrifts status, det var ett sätt att placera slöjden i ett kulturellt sammanhang. Tidskriftens knytning till riksförbundet avspeglade sig i att organisationens årsberättelse under många år trycktes i tidskriften. Riksförbundet övertog tidskriften 1961.

Förlaget

Riksförbundet startade Hemslöjdens förlag 2008. Förlaget gav ut böcker om slöjd och hantverk och ville med böckerna inspirera och väcka lust till eget skapande. Med hjälp av de bästa slöjdarna, inspiratörerna och formgivarna spred förlagets böcker kunskap om olika slöjdtekniker – allt från stickning och broderi till plåt- och träarbeten. Hemslöjdens förlagsverksamhet är pausad tillsvidare. Förlaget kommer därmed inte att ge ut nya verk, nytryck eller nyutgåvor av befintliga verk.

Som föregångare till förlaget gav tidningen Hemslöjd ut böcker på 1990-talet. Några av dem är Tid att virka, Grönt är skönt och Krona och krans.

Riksförbundet har under senare år givit ut teknikhäftena Om ull och Om lin.

Hemslöjden och Sätergläntan

Sätergläntan startades av systrarna Vilma och Elsa Långbers från Åls socken i Dalarna. Idén om en sammanhållen vävskola med pensionats- och hemslöjdsrörelse väcktes i mitten av 1910-talet. 1922 startade verksamheten på samma plats som den ligger på idag. Systrarna Långbers nådde stor framgång med Sätergläntan som besöktes av såväl svenska som utländska turister och vävelever. 1934 köptes Sätergläntan av Handarbetets vänner (HV). Efter 30 år i HV:s regi fick Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund ett erbjudande om att köpa Vävkolonien Sätergläntan. Erbjudandet var välkommet då man på riksförbundet länge hade diskuterat en egen Hemslöjdens gård. 1964 bildades en ekonomisk förening där Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, Leksands kommun, enskilda hemslöjdsföreningar samt en del privatpersoner tecknade andelar.

Sätergläntan idag

Sätergläntan är idag en drivande kraft i arbetet med att ta tillvara men samtidigt utveckla kunskaper och handaskicklighet inom slöjd och hantverk. Skolan erbjuder läsårsutbildningar med inriktning på smide, sömnad, trä och väv och som står under tillsyn av Myndigheten för Yrkeshögskolan. Utöver det erbjuds även fördjupade distansutbildningar och kortare kurser.

Till Sätergläntan Institutet för slöjd och hantverk (öppnas i nytt fönster)

Hemslöjden i förändring

Butikerna

Under efterkrigstiden fick hemslöjden konkurrens i den goda smaken från konsumtionsvaru- industrin. Detta medförde att hemslöjdens butiker hade svårt att hävda sig med den begränsade produktionskapaciteten och det relativt höga kostnadsläget på produkterna. Under senare delen av 1900-talet hade flera hemslöjdsföreningar dålig ekonomi och många butiker lade ner sin verksamhet.

Nämnden för hemslöjdsfrågor

1981 inrättades Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) som en självständig myndighet efter förslag i 1977 års hemslöjdsutredning. Nämnden tillhörde industridepartementet fram till 1992, då hemslöjdsfrågorna flyttades över till kulturdepartementet. Nämnden för hemslöjdsfrågor är en statlig myndighet med syfte att främja hemslöjd och fördelar statliga medel för främjandet av hemslöjd, bland annat till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund.

Nya stadgar

Vid förbundsstämman 1989 antogs nya stadgar för förbundet, där endast ideella länshemslöjdsföreningar/förbund och ett par enstaka riksföreningar och landsföreningar kan vara direkt anslutna medlemmar till riksförbundet. En översyn av stadgarna för att bli ett öppnare och modernare Hemslöjdsförbund har genomförts. En reviderad version av stadgarna antogs vid extrastämma 2018 och fastställdes vid ordinarie förbundsstämma 2019.

Hemslöjden i nutid

Utställningar 1990-2010-tal

I och med den nya organisationsformen fanns det anledning för riksförbundet att arbeta med att slöjden och hemslöjden skulle få en stark ställning i samhället. Under 90-talet genomfördes ett antal banbrytande aktiviteter såsom:

  • År 1992 firar Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund 80-årsjubileum med en ny stor utställning på Liljevalchs, ”Slöjdsommar”.
  • 1993 – 2008 utställningar på Nordiska museet; Slöjdjul och Sommarslöjd
  • 1994 startade en två år lång turné ”Slöjdtåget”
  • År 1998 visas den stora slöjdutställningen ”Slöjden är här – Slöjden är härlig” på Liljevalchs.
  • År 2004 – 2005 pågår det riksomfattande projektet ”Slöjdcirkus”

Hela 80-, 90-, 00- och 10-talen präglas av projekt med medel från olika håll, bland annat från Näringsdepartementet, Tillväxtverket och Nämnden för hemslöjdsfrågor. Pengar kommer också från fonder och stiftelser samt från Kulturdepartementet. Utan medel från Arvsfonden och det ”Nationella uppdraget inom kultur” hade Slöjdcirkus aldrig kunnat genomföras.

Konceptbutik

På Nybrogatan i Stockholm startade riksförbundet 2001 en butik med försäljningsverksamhet och utställningsmöjligheter. Verksamheten fungerande som en konceptbutik för att visa och sälja den bästa slöjden på bästa sätt till fler. Slöjdbutiken samarbetade med trendanalytikern Li Edelkoort, som bland annat resulterade i utställningen ”North meets South” på Nordiska museet 2006.

2009 började butiken samarbeta med systerorganisationen i Slovakien. Det resulterade i ett utbyte av sortiment mellan butiken i Sverige och butiken i Bratislava, samt vandringsutställningen ”Sloverige”, som visas på fyra platser i Sverige och på fyra platser i Slovakien. Utställningen visar på likheterna i slöjden, men även på olikheterna.

Konceptbutikens verksamhet fick stor uppmärksamhet och lockade nya målgrupper till hemslöjden. Verksamheten lades ner 2016 på grund av svårighet att få verksamheten att gå runt.

100-årsjubileet

År 2012 firade Hemslöjden 100-årsjubileum med mer än 800 aktiviteter över hela landet och med tre stora utställningar i Stockholm, ”Väv” på Nordiska museet, ”Hemslöjd på Liljevalchs” och ”Lilli och Prinsen” på Waldemarsudde, samt den stora spetsutställningen ”Spetskonst” på Vadstena slott.

Några siffror om det stora intresset:

  • 615 000 personer tog del av något alla de evenemang som genomfördes,
  • 1 067 artiklar om hemslöjd var införda i någon av landets papperstidningar,
  • 1 940 personer tecknade nytt medlemskap i någon hemslöjdsförening och
  • 1 606 personer blev nya prenumeranter på tidningen Hemslöjd.

Under Jubileumsåret var görandet högt prioriterat. Ett kraftigt ökat intresse och en stor efterfrågan att slöjda själv och lära mer gjorde verkstäderna på de olika utställningarna till ett viktigt inslag i jubiléet. Det kunde man bland annat se i utställningen ”Ser du löven för alla träd” som visades på Liljevalchs, där 2000 löv bildade en skog i tre salar. Alla som ville kunde vara med och skapa ett löv utifrån en mall i plywood. Alla löv auktionerades ut efter utställningens slut och inbringade en halv miljon kronor till förmån för nya träd i östra Afrika.

110 år efter starten

I dag består riksförbundet av 90 medlemsföreningar och drygt 110 år efter organisationens grundande kallar vi oss kort och gott för Hemslöjden.

Hemslöjdsföreningarna runt om i landet ordnar kurser, utställningar och resor för sina medlemmar och för andra som är intresserade av handgjort skapande. Kunskaper som handlar om hur en med bara händerna och smarta val och kan bidra till ett hållbarare samhälle.

 

Sidan senast uppdaterad 2024-06-10

Tillbaka till toppen