Möt Anna Löwenhielm: krukmakargesäll - Hemslöjden

Krukmakaren Anna Löwenhielm är en av sex slöjdare som tar gesällbrev 2022. Här berättar hon mer om sitt hantverk, gesällprovet och sin syn på Hemslöjden som branschorganisation.

Kollage med bilder på krukmakargesällen Anna Lowenhielm samt keramik av densamme.

Visste du att Hemslöjden är branschorganisation för åtta olika hantverksyrken? Det innebär att vi bedömer prov och avgör vilka som ska tilldelas mästar- eller gesällbrev.

Att ta gesällbrev är en milstolpe i karriären för den som lyckas erhålla det. Det är ett internationellt bevis för omfattande yrkesskicklighet och hantverkskunnande.

Krukmakaren Anna Löwenhielm är en av sex hantverkare som tar gesällbrev 2022. Så här svarar hon på Hemslöjdens frågor.

Hur fastnade du för krukmakeri och hur har intresset utvecklats?

–Sedan jag var liten har jag skapat i olika material och jobbat med textil, trä, silver och papper. Mitt första möte med leran var för tjugo år sedan när jag bodde i Los Angeles och tog en privatlektion i drejning. Det var kärlek vid första beröring och sedan dess har jag inte kunnat skilja mig från detta fantastiska material. Jag utvecklas hela tiden genom att träna, läsa, studera kollegor och historiska förebilder samt delta i utbildningar. Jag är smått besatt av drejning och arbetar gärna repetitivt för att förfina former och tekniken. På senare år har jag, i min roll som kursledare, även utforskat olika bygg- och dekorationstekniker vilket är väldigt spännande och utmanande.

Vad skulle du säga är ditt signum som kännetecknar ditt hantverk?

–Min keramik är funktionell och tänkt att framhäva innehållet och lyfta sammanhanget. Min ambition är att maten ska se godare ut, växterna få ta plats, ljuset ges en inramning och dukningen bli en helhet. Jag inspireras av material som skärgårdens stenhällar och skogens växter men även faluröda lador och grånat, vindpinat trä. Jag arbetar gärna med strukturer och glasyrkombinationer men inte så mycket med andra dekorer eller starka färger. Jag är noggrann med profiler och kurvor och mycket förtjust i symmetri och repetition.

Varför var det viktigt för dig att ansöka om gesällbrev?

–På ett personligt plan drivs jag av att arbeta mot tydliga mål och gesällprovstagningen var ett sådant. Eftersom jag är i stort sett autodidakt blir gesällbrevet ett kvitto på min yrkesskicklighet och kvaliteten i mitt arbete. Det är därmed också en trygghet för mina kunder och kursdeltagare. För branschen som helhet tycker jag att det är viktigt att det finns ett slags validering med tydliga kriterier som bekräftar den långa och gedigna erfarenhet och utbildning som många krukmakare har bakom sig. Jag tror också att det hjälper till att sätta ljus på yrket och höja statusen på konsthantverket.

Vad fick du göra i ditt gesällprov?

–Gesällprovet i krukmakeri innehåller tre delar; ett teoretiskt prov, ett praktiskt prov och en genomgång av färdiga alster. I den teoretiska delen fick jag göra ett skriftligt prov om keramikteori såsom bränningar, råmaterial, tekniska detaljer och hållbarhetsaspekter. I den praktiska delen fick jag dreja en uppsättning alster på plats inför en jury. Jag fick också visa upp delar av min färdiga produktion för att visa att jag behärskar glasering, engobering, dekor, bränningar och föremålens funktion.

Vilket provmoment var svårast och varför?

–Det var väldigt intensivt och eftersom det var i augusti var luftfuktigheten hög. Därför blev det svårt att hinna torka, beskicka och hänkla allt inom tidsramen. Normalt gör man inte alla dessa delar samma dag som krukmakare.

Vilket provmoment var roligast och varför?

–Jag älskar att dreja, skriva och prata om keramik så för mig var alla delar roliga. Eftersom provet gjordes i samband med Porslinsfestivalen kom det många besökare och hejade på och radion stack in en mikrofon för direktsändning mitt i drejningen, det var roligt!

Hur ser du på dig och ditt hantverks framtid?

–Jag tror att intresset för keramik och krukmakeri kommer att fortsätta att växa – både som konstform, som hållbart hantverk och som själavårdande sysselsättning. I min egen verksamhet ser jag hur bra mina kursdeltagare mår av att få skapa i lera och vilken förundran över materialet, processen och resultaten som väcks. Detta sprider sig som ringar på vattnet och framtiden är ljus!

Vad har du för förväntningar på Hemslöjden som branschorganisation?

–Vi har ingen rikstäckande intressseförening inom keramik i Sverige vilket jag tycker är synd. Som tur är fungerar Hemslöjden som branschorganisation och jag hoppas att ni fortsätter att stärka krukmakaryrket genom arbetet med gesäll- och mästarprovtagningarna. Jag hoppas också att andra delar av keramiskt konsthantverk får plats i Hemslöjdens kanaler. Ju mer vi alla visar konsthantverkets bredd och den skicklighet som ligger bakom desto bättre.