Caroline gjorde sitt gesällprov live inför publik på Porslinsfestivalen i Lidköping. Vad har hon för tankar kring krukmakeri och varför var det viktigt att ansöka om gesällbrev? Läs intervjun här!
Vår nyblivna krukmakargesäll är utbildad keramiker och formgivare som designar och producerar alla sina alster för hand i sin verkstad. Hennes produkter kännetecknas av tunt porslin i stilrena former som ger en känsla av lätthet och exklusivitet. Vi passade på att ställa några frågor till vår nyblivna krukmakargesäll!
Hur fastnade du för krukmakeriet och hur har intresset utvecklats?
– Jag föll över keramiken av en slump på en ungdomsgård när jag var 16 år och sedan har flera tillfälligheter fört mig dit jag är idag, plus en hel del jobb och målmedvetenhet såklart. Jag älskar problemlösning och utmaningar och det kan det keramiska yrket verkligen erbjuda. När jag känner att jag inte längre är tillräckligt stimulerad med det jag gör så tar jag fram en ny form och startar nya projekt. Jag får själv bestämma över min tid och arbeta praktiskt med former, något jag älskar.
Vad skulle du säga är ditt signum som krukmakare?
– Riktigt tunt och ljusgenomsiktligt porslin i stilrena former.
Så här såg det ut under Carolines gesällprov på Porslinsfestivalen i Lidköping.
Varför var det viktigt för dig att ansöka om gesällbrev?
–Det känns bra att ha ett intyg som visar på min yrkesskicklighet. Det tror jag kommer göra att jag tas mer seriöst redan från början.
Vad fick du göra i ditt gesällprov?
– Jag fick visa färdiga produkter där de kunde se prov på min yrkesskicklighet och sedan skulle jag under loppet av en dag tillverka vissa specifika föremål i en serie så att de kunde följa mitt arbete och se mitt handlag.
Vilket provmoment var svårast och varför?
– Jag fick ett teoretiskt prov och eftersom det var många år sedan jag studerade teori så var det aningen svårt att minnas allt, speciellt sådant jag inte använder mig av dagligen eller i min produktion.
Vilket provmoment var roligast och varför?
– Att produktionsdreja tallrikar och kannor. Det är något jag sällan gör och jag tycker om att få utmana mig själv och att alternera arbetsuppgifterna i mitt arbete.
Hur ser du på krukmakerietsframtid?
– Jag tycker mig se ett större intresse för genuint hantverk, något som man kan investera i och som har en historia. Keramik som är tillverkat i Sverige och som är hantverksmässigt framställt hoppas och tror jag är på frammarsch.
Vad har du för förväntningar på Hemslöjden som branschorganisation?
– Jag hoppas på att ni kommer att hjälpa oss att höja yrket till en högre nivå. Många krukmakare har flerårig utbildning bakom sig, jag själv har tre år, och det är likvärdigt med många andra utbildningar som folk ser mycket högre på. Jag önskar få bort ”hobby”stämpeln på krukmakaryrket och att insikten om vilket komplext material leran är och hur stor den keramiska världen är sprider sig.
Läs mer om gesäll- och mästarbrev i krukmakeri här