Möt Elisabet Carle: gesäll i dräktsömnad

Gesällbrevet i dräktsömnad blir Elisabet Carles tredje. Hon är en av sex slöjdare som tar gesällbrev 2022. Här berättar Elisabet mer om sitt hantverk, gesällprovet och sin syn på Hemslöjden som branschorganisation.

Kollage med Elisabet Carle och exempel på hennes dräktsömnad.

Visste du att Hemslöjden är branschorganisation för åtta olika hantverksyrken? Det innebär att vi bedömer prov och avgör vilka som ska tilldelas mästar- eller gesällbrev 

Att ta gesällbrev är en milstolpe i karriären för den som lyckas erhålla det. Det är ett internationellt bevis för omfattande yrkesskicklighet och hantverkskunnande.   

Elisabet Carle är en av sex slöjdare som tar gesällbrev 2022. Gesällbrevet i dräktsömnad blir hennes tredje! Så här svarar hon på Hemslöjdens frågor.  

Hur fastnade du för dräktsömnad och hur har intresset utvecklats?

– Dräkt har mer eller mindre alltid funnits med i mitt liv. Min farmor bodde i Leksand och bar dräkt vid alla högtider så väl hemma som i kyrkan. Hon sydde min första leksandsdräkt när jag var en liten kulla på 3 år. Jag var mycket hos farmor i min ungdom och då föddes mitt intresse för hantverk och sömnad. Vi handarbetade, vävde och sydde olika projekt.

På gymnasiet i Falun avtog mitt intresse för folkdräkt och jag blev mer inriktad på modern sömnad och skrädderi. Jag flyttade till Stockholm och utbildade mig inom damskrädderi, mönsterkonstruktion och klänningsskrädderi och tog gesällbrev på båda utbildningarna. Sedan arbetade jag i olika ateljéer, skrädderier och med designers.

År 2000 flyttade jag tillbaka till Dalarna och då återuppstod mitt intresse för folklig sömnad och skrädderi. Jag kom i kontakt med en kvinna i Gagnef som introducerade mig för Gagnefdräkten med alla krusningar och knep. Men jag ville lära mig mer så jag sökte till Sätergläntan där jag gått flera kurser inom folklig sömnad. Handsömnaden ger mig ro. Det är så fantastiskt roligt och Sätergläntan är en fantastisk skola.

Vad skulle du säga är ditt signum som kännetecknar ditt hantverk?

– Jag vill försöka återskapa plagg så lika som ursprunget: Ett väl sytt plagg med bra passform till kund, samt föra traditionen vidare med traditionella hantverksmetoder.

Varför var det viktigt för dig att ansöka om gesällbrev i dräktsömnad?

– Gesällbrevet är bevis på att jag har goda kunskaper och yrkesskicklighet inom folkdräktsömnad. Gesällbrevet är högt värderat även internationellt och det är en stolthet och stor glädje att få äga ett gesällbrev.

Vad fick du göra i ditt gesällprov?

– Jag sydde upp en Gröntröja från Leksand, med tillhörande dokumentation och uppmätning av originalplagget. Jag graderade och måttanpassade till kund. Flera provlappar på olika sömnadsmoment ingick också.

Vilket provmoment var svårast och varför?

– Svårt var det inte, men det som tog lite tid var att leta efter rätt material till plagget och att bedöma att plagget fick samma uttryck som originalet.

Vilket provmoment var roligast och varför?

– Allt var roligt, men att sy själva plagget var nog roligast. Det är så härligt att sy för hand och se plagget växa fram.

Hur ser du på dig och dräktsömnadens framtid?

– Jag tycker att den ser ljus ut! Det finns ett stort intresse för folkdräkt här i Dalarna. Både att få en folkdräkt uppsydd och att sy sin egen dräkt.

Vad har du för förväntningar på Hemslöjden som branschorganisation?

– Jag förväntar mig att Hemslöjden för vidare hantverkskunnandet med utbildningar och kurser. Att bibehålla en yrkesstolthet för hantverk och dess utövare.

Läs om fler gesäller i dräktsömnad

Lina Odell blir först i Sverige att ta gesällbrev i dräktsömnad (2021)

Läs mer om gesällbrev och mästarbrev

Läs mer om gesäll- och mästarbrev

Tio hantverkare tog gesällbrev 2021