I september 2021 överlämnades betänkandet "Från kris till kraft. Återstart för kulturen till kulturministern." Betänkandet har skickats ut på remiss och vi är en av remissinstanserna. Stödet till civilsamhället är minimalt, trots samma utmaningar som övriga kultursektorn. I vårt remissyttrande identifieras problem som behöver lösas för att civilsamhället ska kunna återstarta efter pandemin.
– Återstartsutredningen föreslår stora insatser för kultursektorn. Det är bra, men den sätter hela civilsamhällets kulturaktörer i skuggan av övriga kultursektorn. Hemslöjden och resten av kulturen inom civilsamhället, kämpar lika hårt för överlevnad som kulturutövarna inom den performativa kulturen, säger verksamhetschef Maria Jacobsson.
Kultursektorn har drabbats hårt av Coronapandemins effekter. Därför tillsatte regeringen 2020 en utredning som skulle sammanfatta konsekvenserna och föreslå åtgärder för att kulturen skulle återhämta sig. I september 2021 överlämnades betänkandet Från kris till kraft. Återstart för kulturen till kulturministern.
Enligt betänkandet ska förslagen i utredningen ”skapa goda förutsättningar för kultursektorns återstart och utveckling samt möjliggöra att Sverige har ett starkt, hållbart och oberoende kulturliv i alla delar av landet.”
Betänkandet har skickats ut på remiss och Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund är en av remissinstanserna.
Civilsamhället, där hemslöjdsrörelsen ingår, är en viktig del av svenskt kulturliv. Civilsamhället bidrar till att människor i hela landet både får ta del av och själva utöva kultur. Civilsamhället rymmer också viktiga uppdrags- och arbetsgivare till konstnärer. Betänkandet synliggör inte att de olika delarna inom kulturen hör ihop i en gemensam infrastruktur där alla delar är beroende av varandra.
Vi har skrivit ett remissyttrandedär vi identifierar flera problem som behöver lösas för att civilsamhällets kulturaktörer och hemslöjdsrörelsen ska ges liknande villkor för att kunna återstarta efter pandemin:
Snedvridet stöd får konsekvenser
Den föreslagna ekonomiska förstärkningen till civilsamhället är långt ifrån tillräcklig. Stödet som föreslås till civilsamhällets aktörer är endast 11,5 Mkr. Detta motsvarar knappt 3 promille av de totalt 4 000 Mkr som föreslås tillföras kulturområdet under 3 år. Detta trots att civilsamhället precis som övriga kultursektorn har drabbats hårt under pandemin.
Vad händer med demokratin när vi inte får träffas?
Vi saknar en problematisering kring hur pandemin påverkat civilsamhället och vad det får för effekter ur ett demokratiskt perspektiv. Vad händer när man inte kan eller får träffas? Hur påverkas viljan att vara med i en förening? Hur ska återuppbyggandet gå till på det området?
Förstärker äldres utsatthet
Pensionärerna är förutsättningen för många föreningars existens. Det är de som sitter i ideella styrelser. Det är de som arrangerar program. De är de som möjliggör att andra – inte minst barn och unga – kan ta del av olika kulturaktiviteter. Inom Hemslöjden bidrar de dessutom med viktig kunskap i att föra vidare vårt immateriella kulturarv. När satsningarna på civilsamhället brister drabbas både verksamheten och de äldre.
Föreningar viktiga uppdragsgivare
Civilsamhällets kulturaktörer är viktiga uppdragsgivare för professionella kulturutövare, framför allt kursledare, utställare och föreläsare. Om föreningarna minskar eller till och med försvinner, vilka ska då ta deras plats? Hur ska professionella kulturutövare ta igen den inkomstkällan?
Slöjdare lika drabbade som konstnärer
Vissa kulturområden ges större utrymme än andra, trots samma utmaningar. Professionella slöjdare är lika drabbade som andra konstnärer, men förslås inte få ta del av Konstnärsnämndens stöd. Vi menar att även slöjdarna bör få ta del av återstartsstipendier och stödet för konstnärer.