Intervju med Lina Sundberg som får Ingeborg Strömbergs stipendium på 10 000 kronor för att få möjlighet att vidareutbilda sig inom vävning och spinning.
Juryns motivering:
”Lina Sundberg tilldelas 10 000 kr för att få möjlighet att vidareutbilda sig inom vävning och spinning. Lina vill jobba med bevarande, synliggörande och kunskapsutveckling inom området och menar att för att förstå dåtid och framtid så får vi inte tappa relationen mellan redskap och material.”
Lina svarar på Hemslöjdens frågor
Vem är du och vad gör du?
– Jag är genusvetare och handväverska. Just nu läser jag arkiv- och informationsvetenskap, väver i min ateljé i Malmö och försöker hitta sätt att praktiskt och teoretiskt få jobba med slöjd- och kulturhistoria.
Hur väcktes ditt intresse för vävning och spinning?
– Min masteruppsats baserades på ett fältarbete jag gjorde på en organisation i norra Indien där jag studerade vävning som lönearbete. Då kunde jag inte väva, men insåg att det behövde jag kunna om jag vill fortsätta undersöka textila praktiker och arbete. Jag sökte till Sätergläntan och har gått ett år vävning. Det är som att välja samma piller som Neo i Matrix, det finns ingen väg tillbaka.
Textilier kan inte bara passera längre, allt är information, det är som att både kunna se, läsa, känna kod. Det gör att tråd också blir högst intressant och därför är spinning något som jag verkligen vill förkovra mig mer i, det är mycket materiallära.
Intresset väcktes av en vilja att förstå vad textil är, den frågan tror jag kommer fortsätta intressera och leda mig i livet. Det finns inte ett svar, det går inte att bli färdig, det gillar jag. Det finns massor av sätt att undersöka textilier på och det är något som får en att fundera över hur människor löst olika problem över tid och rum. Det är sånt som får en att inte vilja gå och lägga sig.
Du har fått Ingeborg Strömbergs stipendium på 10 000 kr! Vad betyder det här stipendiet för dig?
– Det betyder otroligt mycket för mig. Dels att få ett jättefint tryckt papper med en motivering till varför andra tror på vad jag håller på med är ju något att luta sig mot de stunder jag själv tvivlar på det. Dels så ger det en ekonomisk möjlighet att fortsätta utbilda mig. Jag ser utbildning som viktigt för att träffa andra med samma intresse och att faktiskt fortsätta praktisera den stora kunskap som finns om vävning och spinning.
Hur ser du på framtiden för vävning och spinning?
– Jag tycker den känns otroligt ljus! Jag har ingen vävtradition i min familj, jag har liksom inte fått solva med min farmor, men det gör inget, för det finns många vägar in.
Det finns dels Studio Supersju som är inspirationer på många sätt och syns i stora sammanhang, och dels alla vävstugor som fortsätter väva och Facebookgrupper med människor som delar med sig av sina erfarenheter och frågor.
Som tipsar om att använda hockeyklubba som framknytningskäpp eller åka till båtaffär och fixa material till pådragningsknektar. Folk som kör på och tar vad de haver. Det är inspirerande.
Vävning är ju traditionsbundet men också problemlösning. Samma sak med spinning. Det finns väl stråk i dessa hållbarhetstider att människor reflekterar över vad de gör med sin tid.
Att lägga tid på något som tar tid kan upplevas som meditativt i ett samhälle som premierar snabba lösningar. Det tror jag även gör att tankar om materialval kommer på köpet, då man vill att det man gör ska hålla och kanske också funderar över vem som är producenten. Det tror jag kan bli en motvikt till konsumtionssamhället.
Även jag är den första som slänger sig över ull som kan ’glow-in-the-dark’, glitterfibrer eller något annat som är långt ifrån min filosofi om att jobba med naturmaterial. Folk som ser ’Walking Dead’ tror jag också ägnar någon tanke över hur folk producerar sina kläder, och kanske plockar upp sländan för att vara på den säkra sidan.
Därför hoppas jag på en annan skolpolitik. Mer estetiska och praktiska ämnen i grundskolan. Vävning och matte, en drömkombo. Jag trodde jag hatade matte tills jag insåg att jag ville börja förstå dimensioner i både stickning och vävning, då blir ju formler och tabeller intressanta.
Vad ska du göra härnäst?
– Jag vill fortsätta ett projekt jag börjat med att väva och spinna människohår. Jag vill utforska att jobba med fibrer som kommer från kroppar som fortfarande lever, det känns både makabert och vackert att tänka så, jag vill tänka mer på det.
Sen fortsätter jag med mitt projektarbete från Sätergläntan vilket är en analys av ett textiltfragment från en grav från ca 800-talet där jag bland annat spinner lin väldigt tunt. Nu ska jag spinna så mycket att ett litet prov kan sättas upp i en varptyngdvävstol.
Stipendiet vill jag använda för att gå en kurs i rekonstruktion av väv för att lära mig mer om metoder för textilanalys. Och så vill jag väva kökshanddukar.
Stipendieutdelning på Handmade Issues
2019 delas 235 000 kronor ut i form av stipendier som Hemslöjden administrerar. Utdelningen sker den 16 november, under vårt årligen återkommande kreativa forum Handmade Issues, där aktuella slöjdämnen stöts och blöts med hjälp av spännande slöjdpersonligheter.
I år livesänds hela konferensen för att alla ska kunna delta på sin egen ort. Tekniska detaljer kommer en vecka innan konferensen!
För dig som vill passa på att skaka hand med stipendiaterna och se deras verk, är du välkommen till Stockholm! Köp biljett här!