Shang Imam, moderator på Handmade Issues 2018
Vem är du och vad gör du?
Jag är reporter och producent på det dokumentära samhällsprogrammet Verkligheten i P3. Vid sidan av det har jag bland annat gjort och medverkat i teaterföreställningar på såväl scen som i radio. Nu senast arbetade jag med föreställningen Mental states of Sweden av Mattias Andersson, där jag gjorde djupintervjuerna som föreställningen kretsade kring.
Du är årets moderator för Handmade Issues om Längtan. Hur känns det?
Det känns både spännande och kul. Jag har de senaste åren kommit i närmare kontakt med slöjd och konsthantverk då jag har gift mig med en glaskonstnär. Han har faktiskt fått mig att inse att jag alltid haft en relation till hantverket och föremål, trots att jag inte trott det.
Årets tema är något jag relaterat starkt till och jag kopplar ordet till identitet. Det är ofta i ens längtan man finner sig själv och inte längre behöver vara begränsad till de praktiska och fysiska delar som ens ”jag” består av. Men längtan innehåller även ett vemod som består i ens sorger och förluster. Som ”flyktingbarn” har därför längtan alltid varit närvarande för mig i form av längtan efter ett ”hemland”, längtan efter att tillhöra eller längtan att vara ”självklar”.
Vad är hemslöjd för dig?
Helt ärligt så är min första association till hemslöjd den lektionen jag hade i skolan. En märklig insikt om hemslöjdslektionerna är att jag använde allt jag skapade – jag bar kläderna jag sydde och jag använde föremålen jag snickrade (t.ex en vägglampan).
Vidare tänker jag på slöjdande som en frihet och ett undantagstillstånd. Jag ser det som ett rum där möjligheten att skapa inte alltid måste syfta till produktion, försäljning eller tillväxt – en slags fristad.
Hur tänker du kring att kunskaper om kulturarv, identitet och tillhörighet – kopplat till handgjort skapande kan påverka Sverige i en positiv riktning?
Jag är övertygad om att kunskaper kring sig själv och sin historia är livsnödvändig för att kunna veta vem man är och därigenom få en given plats i världen. Historielöshet skapar ensamhet och utan ett sammanhang, som dels kulturarvet är en viktig del av, blir vi osäkra, ”fattiga”, och rädda. När kunskaper går i arv kopplar vi naturligt ihop med historien och får därigenom ett sammanhang och motverkar då såväl ensamheten och rotlösheten som ofta kan få farliga samhälleliga konsekvenser. Jag tror att att sådan kunskap är livsviktig för att inkludera människor i ett modernt Sverige.
Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio
