Onsdagen den 2 november delas de årliga bevisen och medaljerna ut till Mästare och Gesäller. Utdelningen sker i Blå hallen i Stockholms stadshus och förutom slöjdare finns bland annat frisörer, urmakare och skomakare på plats för att ta emot bevis på sin yrkesskicklighet.
Inom handvävning, broderi, stickning och träslöjd är det Hemslöjden som bedömer vilka prov som ska belönas med ett Gesäll- eller Mästarbrev. Därefter är det Sveriges Hantverksråd som utfärdar själva brevet som är ett internationellt bevis på en persons yrkesskicklighet. Den 2 november uppmärksammas alla nyblivna mästare och gesäller i Blå hallen i Stockholms Stadshus. På plats för att ta emot sina brev och medaljer inom Handvävning/Konstvävning finns: Hans Thomsson, Johanna Avdic, Sara Ljunggren och Bettina Posselt (ej närvarande är Ia Centerhall).
Två Mästare och tre Gesäller
Ett Mästarbrev är det högsta beviset på en persons yrkesskicklighet inom ett hantverksyrke. För att erhålla ett Mästarbrev ska man ha minst 10 000 timmars arbete dokumenterade inom ett yrke. I år presenterar Hemslöjden och Sveriges Hantverksråd två nya Mästare i Handvävaryrket/Konstvävaryrket; Hans Thomsson (Äskekärr) och Johanna Avdic, (Halmstad).
Ett Gesällbrev kan sökas när personen har minst tre års yrkesutbildning med praktik. För att erhålla ett Gesällbrev ska gesällprovet ha tagit minst 160 timmar. I år presenterar Hemslöjden och Sveriges Hantverksråd tre nya Gesäller inom Handvävaryrket/Konstvävaryrket, Ia Centerhall (Stockholm), Sara Ljunggren (Leksand) och Bettina Posselt (Leksand). Vi har fått bedöma en matta i rölakan, två sjalar i sammanbunden dubbelväv och tre löpare i dräll på 3 partier med satin som grundbindning. Alla proven är godkända och förutom Gesällbrev kommer tre silvermedaljer att delas ut.
Mästarbrev:
Hans Thomsson Damastvävare, Äskekärr/Götene kommun
Hans Thomsson är utbildad vid Väfskolan i Borås och Fondazione arte della zeta Lisio, Florens, Italien och är nu egen företagare. Hans tilldelas Mästarbrev i Handvävaryrket.
” Det handgjorda skapandet är mitt dagliga arbete och genomsyrar hela min tillvaro! Eftersom man får skapa sin egen karriär som egen företagare och Handvävare är det roligt att betona att det trots allt är ett yrke och ingen hobby jag sysslar med. Om inte annat för mig själv! I framtiden hoppas jag kunna försörja mig på mitt yrke. Och någon gång hoppas jag få användning för den utrustning, bland annat jacquardvävstolen, som jag övertog när Väfskolan i Borås lades ned.”
Johanna Avdic Konstväverska, Halmstad
Johanna Avdic är anställd på Märta Måås Fjetterström AB i Båstad och är utbildad vid Konstfack och HV-Skola. Johanna tilldelas Mästarbrev i Konstvävaryrket.
” I framtiden vill jag fortsätta som jag gör nu. Att få arbeta heltid med sitt största intresse på ett ställe som Märta Måås Fjetterström, det är en drömtillvaro. Mästarbrevet betyder väldigt mycket för mig, det är ett bevis på yrkesskicklighet. Det finns få saker som slår känslan att klippa ner en väv man arbetat med i ett halvår och äntligen få se slutresultatet. Att man faktiskt gjort allt med sina egna händer, knut efter knut, inslag efter inslag. Det är häftigt. Innan man ska sätta igång med ett riktigt stort och tidskrävande projekt kan det ibland kännas övermäktigt. Att det aldrig kommer bli klart, någonsin. Fast så plötsligt en dag har man kommit till slutet på mönstret och väven är färdig. Tiden går snabbt när man har roligt.”
Gesällbrev:
Ia Centerhall, Konstvävare/Handvävare, Stockholm
Ia Centerhall tilldelas Gesällbrev för sin matta i rölakan med titeln Mina hem och får liten silvermedalj för sitt arbete. Ia befinner sig nu på Kawashima Textile School, Kyoto Japan, för att vidga sina kunskaper inom handvävning och finna inspiration av omgivningen, där hon går kurser i vävtekniken Kasuri. Tidigare har hon studerat textilt hantverk och design, vid Östra Grevie folkhögskola och Högre textil hantverksutbildning vid Handarbetets Vänners skola.
”Som gesällprov vävde jag en matta i tekniken rölakan. Mattan fick titeln Mina hem då motivet är inspirerat av de bostäder jag bott i under mitt liv. Jag ser mitt verk som ett slags självporträtt med mina hem bevarade i mattan. Anledningen till att jag valde att väva rölakan var för att det är en teknik där händerna är främsta verktyget. Att skulptera fram motivet, inslag för inslag är en metod som tilltalar mig och mitt sätt att arbeta. Under sommaren har mattan hängt i Handarbetets Vänners galleri. Nu är den hemma hos mig men målet är att ha med den på flera utställningar. Den kommer dock inte vara till salu. Mitt livs enda gesällprov i konstvävaryrket vill jag behålla i privat ägo, förhoppningsvis i flera generationer precis som min morfars gesällprov har gått i arv. I framtiden vill jag väva, skapa, inspireras och samarbeta. När jag kommer tillbaka till Sverige efter mina studier i Japan ser jag fram emot att arbeta i min ateljé som jag delar med flera vävare och textilkonstnärer. Handgjort skapande finns överallt runt mig, det har det alltid gjort. Konst och hantverk värderas högt av mina nära, både familj och vänner. Jag har många konstnärer i släkten vilket säkert har bidragit till att jag valt den väg jag gjort. För mig är handgjort skapande en vilja att uttrycka mig, något som får mig att må bra och ett behov som om och om igen måste stillas.”
Sara Ljunggren handvävare och student vid Sätergläntan, Institut för Slöjd och Hantverk/sömnad, Leksand
Sara Ljunggren tilldelas Gesällbrev för tre löpare i dräll på 3 partier med satin som grundbindning och får stor silvermedalj för sitt arbete. Sara är student vid Sätergläntan Institutet för Slöjd och Hantverk inriktning sömnad och har tidigare gått Textil design grund på Gamleby folkhögskola, Textilakademin på Värnamo folkhögskola och Sätergläntan Institutet för Slöjd och Hantverk väv 3 år.
”Verket som jag sökt med har jag valt att jobba med tekniken dräll på 3 partier med satin som grundbindning. Jag har gjort tre löpare i tre färgställningar där jag inspirerats av solnedgången, träden och vattnet från sommaren 2015 när jag varit ute och åkt vattenskoter och sett mycket av naturen och dess vackra färger. Materialet som jag använt i varpen och inslaget är ett entrådigt lingarn ½ blekt 28/1 och inslag har jag färgat själv. Varje löpare består av 4 olika nyanser av gulröda, gröna och blåa färger. Nu finns löparna hemma hos mig. Därefter kommer de att finnas på plats i Blå hallen i Stockholms Stadshus vid utdelningen av gesällen. Mina framtidsplaner är att läsa sömnadsutbildningen på Sätergläntan. Efter Sätergläntan vill jag studera pedagogik så att jag i framtiden ska kunna undervisa inom textilen. Min relation till handgjort skapande började tidigt. Jag har alltid varit textilt intresserad av hantverk och har min farmor Ingrid att tacka för vävningen. När jag var fem år fick jag prova att väva i hennes stora vävstol. Då satt det en rosa trasmatta i vävstolen och min favoritfärg var rosa. När jag var i tonåren kom jag i kontakt med Hemslöjden i Jönköpings län där jag deltog flera gånger på hantverksläger för ungdomar, Balders möte. Sedan har det textila intresset bara ökat mer och mer ju äldre jag blivit.”
Bettina Posselt Handväverska och Trädgårdsmästare, Leksand
Bettina Posselt tilldelas Gesällbrev för sina två sjalar vävda i sammanbunden dubbelväv och får liten silvermedalj. Bettina är utbildad vid Sätergläntan, Institut för Slöjd och Hantverk.
”Mitt gesällarbete består av två sjalar som är vävda i en teknik som heter sammanbunden dubbelväv, det vill säga två sammanbundna lager. Ett i silke och ett i ull. Jag kallar sjalarna för två trädgårdssjalar och namnet syftar dels på användningsområde och dels på mitt val av färger. Jag fick inspirationen till sjalarna när jag tittade genom mina bilder av parker och trädgårdar en kväll i december. Sjalarna har jag hemma och jag längtar att kunna använda dem en härlig sommarkväll så snart som möjligt. Jag vill fortsätta att arbeta med vävning. Hur mitt arbete kommer att se ut i framtiden är inte riktigt bestämt ännu och jag känner att jag vill prova mig fram. Men vävning blir det. Och färgning, och olika sorters garn. Jag kan tänka mig att arbeta i egen regi så väl som tillsammans med andra. I min familj har handgjort skapande varit ett naturligt inslag. Både min far och min mor hade en stor skicklighet i att skapa saker till hemmet och till kroppen. Julklapparna var ofta handgjorda och min lillebror sydde till och med små säckar till julklappar istället för presentpapper. Jag stickade och sydde mig genom tonåren, men vävningen provade jag för första gången år 2012 på en kvällskurs.”
Läs mer om Gesällbrev och Mästarbrev här