Efter 32 år i Hemslöjdens tjänst går vår seniora rådgivare och utvecklare Agneta Carlson i pension.
Vi passade på att ställa några frågor under hennes sista vecka på Hemslöjden!
Nu när du går mot pensionens dagar, vad kommer du sakna mest med ditt arbete?
– Oj, det är mycket! Det har varit kul att jobba på en ideell förening och möta alla människor som brinner för slöjden. Kontakten med alla föreningar och att arbeta med spännande projekt och utställningar kommer jag sakna. Och alla trevliga människor!
Under de dryga 30 år som jag jobbat på Hemslöjden har så mycket hänt och jag har gjort allt från stora utställningar på Liljevalchs konsthall och Nordiska museet till att arbeta med medlemsregister, hemslöjdens kurser, hemsida, gesäll och mästarbrev, stipendier, konferenser och möten och förstås förbundsstämmorna! Det har verkligen varit ett varierande jobb!
Vad ser du framför dig att du kommer göra om dagarna?
Vi har fyra barnbarn som jag vill vara med. Och dessutom gillar jag att jobba i trädgården och fixa på vårt hus på Öland. Sen blir det nog en del stickning och broderi!
När du ser framåt, vad tror du då att slöjden kommer ha för roll i människors liv i framtiden?
Jag tror slöjden kommer ha en jätteviktig roll. Vi måste lära oss ta hand om våra saker och vara mer återhållsamma med vad vi konsumerar. Vi behöver kunna klara oss själva och inte slita på miljön.
Sedan behöver vi även slöjden för att må bra! Att kunna göra saker själv förstås, men också ha det vackert omkring sig!
Av alla projekt du jobbat med och varit delaktig i, vad kommer du att bära med dig som det som varit roligast eller viktigast?
Alla stora utställningsprojekt har varit jätteroliga och lärorika. Det första jag gjorde för Hemslöjden var att jobba i butiken i utställningen Slöjdsommar på Liljevalchs 1992, för att sedan fortsätta med en anställning på Riksförbundet från 1993. Då påbörjades arbetet med den stora utställningen Varp och väft, Textilkonstnärerna och Hemslöjden på Waldemarsudde, som öppnade 1994. Det året rullade även Slöjdtåget ut på en två år lång turné över hela Sverige!
Ett annat starkt minne är alla de 15 år som vi arrangerade Slöjdjul och Sommarslöjd på Nordiska museet, ett stort synliggörande av Hemslöjden! Sedan har det varit många olika utställningar, bland annat på Kalmar slott och flera på Liljevalchs, som exempelvis Slöjden är här, slöjden är härlig 1998, då jag hade hand om programverksamheten. När Hemslöjden firade 100 år 2012 var jag projektledare för utställningarna Spetskonst på Vadstena slott och VÄV på Nordiska museet.
Ett annat område som jag jobbat mycket med och är speciellt stolt över är Hemslöjdens samlingar på Digitalt Museum. Speciellt den delen där vi lyckats skanna in och publicera över 12 000 bilder från Zickermans studiesamling. Dessa finns nu för alla att ta del av på Digitalt museum!
Något som verkligen utvecklats mycket de senaste 10–15 åren är gesäll- och mästarbrev. Från att ha varit bransch för tre yrken är vi nu bransch för nio yrken. Och från att ha haft bara textila yrken har vi nu också krukmakare, garvare, träbildhuggare och slöjdaryrket trä.
Jag måste även nämna de stora projekt som jag jobbat mycket med de senaste åren kring material och tekniker. Korg, ull, lin och nu senast skogens material. Ull, lin och skogens material har resulterat i häften som på ett lättfattligt sätt gör det möjligt att ta del av den stora kunskap som finns inom Hemslöjden. Dessutom ger de en förståelse för den unika slöjdprocessen, från ett träd i skogen till en slev i grytan. Det folkbildande perspektivet har varit och är väldigt viktigt för mig!
Avslutningsvis, Har du någon hälsning till alla du jobbat med genom åren?
Tack för alla goda samarbeten genom åren kring allt som Hemslöjden har jobbat med. Jag har verkligen uppskattat kontakten med alla föreningar och samarbetspartners kring smått som stort! Slöjda på!
Agnetas efterträdare är Anna Åhlin Orwin, som tidigare arbetat hos oss på Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund under många år.
Sidan uppdaterad 2025-03-27