Anna-Karin Jobs Arnberg jobbar som verksamhetschef på Dalarnas museum. På Handmade Issues kommer hon bland annat att prata om varför man gick klädd i sockendräkt långt in på 1900-talet i en liten by i Dalarna när modet såg helt annorlunda ut runt hörnet.
Hej Anna- Karin. Vem är du och vad gör du?
Jag heter Anna-Karin Jobs Arnberg och har alltid haft en stark dragning till slöjd, hantverk, textil och dräkt. Jag har provat många olika slöjdtekniker men främst fastnat för påsöm. Påsöm är ett yllebroderi i starka och frodiga blomstermönster som bland annat pryder vår sockendräkt i Dala-Floda. Och det var i just påsömsteknik som jag efter ett antal utbildningar genomförde mitt gesällprov.
Jag har jobbat som länshemslöjdskonsulent i tio år vilket har gjort att jag har fokuserat på att peppa andra till att utveckla sin slöjd, och tonat tillbaka mitt egna görande och utställningsbehov. När jag sedan började arbeta som intendent på Nordiska museet kunde jag igen, med gott samvete, börja utveckla och lyfta fram mina egna verk både som utställningsobjekt och försäljning. Sedan 2015 arbetar jag som verksamhetschef på Dalarnas museum där jag även ansvarar för museets samlingar.
Vad är hemslöjd för dig?
För mig har utövandet varit betydelsefullt men än viktigare har det varit att förstå, ur ett kulturhistoriskt perspektiv, varför olika tekniker, material och processer används. Dessa svar, tankar och analyser är någonting som jag vill föra vidare.
Det är lika viktigt för mig att berätta om historien bakom en slöjdart eller en dräkts framväxt som att utföra själva slöjdandet. Det gör att människor som i generationer har utvecklat tekniken finns levande inuti mig hela tiden. Jag berättar deras historia, deras förutsättningar och jag försöker i största möjliga mån att tillämpa det.
Du kommer bland annat prata om dräktskicket i Dala Floda. Varför är det relevant att kunna idag?
Förutom den stora hantverksmässiga kunskap som ligger dold i alla plagg så är en aspekt att kläder är en stor del av vår historia, att känna till hur människan har levt, bott, rört sig, klätt sig, arbetat, köpt och sålt. Vilka förutsättningar som har gjort att det ser ut på ett visst sätt på en plats. Varför gick man exempelvis klädd i sockendräkt långt in på 1900-talet i en liten by i Dalarna när modet såg helt annorlunda ut runt hörnet? Allt har en förklaring, och det handlar om olika förutsättningar som har gjort att det ser ut på ett visst sätt på en plats.
Hur ser du att det handgjorda skapandet kan påverka världen i en positiv riktning?
Det är inte en fråga om ”kan påverka världen”, slöjden och det handgjorda skapandet gör det redan. Ta en titt på dina händer. Vänd på dem, vrid på dem och tänk efter. Vad har du gjort med dessa händer under din livstid? Vad har dina händer skapat?
I mitt arbete med föremålssamlingar, slöjd, hantverk och musik har den handlingsburna kunskapen, d.v.s. den kunskap som bara händerna besitter, varit helt avgörande både i mitt yrkesliv och på fritiden. Så är det också i många andra yrken. Att lära sig något med händerna kan gå snabbt, men om man ska öva upp kunskapen till precision så finns det ingen genväg. Det finns inget wikipedia för handlingsburen kunskap. Det tar tid och ibland väldigt lång tid. Den kunskapen är universell, det är ett språk lika väl som det talade. Det finns många belägg som talar för att människan mår bra av att göra något med sina händer.