Håkan Liby

Vår klädsel sänder ut signaler och koder som tolkas av betraktaren. Men tiderna förändras och det som var självklar tolkning för 200 år sen är det inte längre. Hör Håkan Liby berätta om de koder och symboler som gick att utläsa bland allmogens dräktskick på 1700- och 1800-talet. Håkan har lång erfarenhet av forskning om dräkter och dräktskick och har bland annat skrivit boken ”Dräkternas Hälsingland” där han undersöker landskapets rika dräkttradition.

Överdel med monogram från Delsbo

Våra kläder har alltid utgjort ett sätt för oss att kommunicera med omgivningen. Men det som var självklara symboler och dräktkoder förr är det nödvändigtvis inte fortfarande idag. Hur såg man om det var en pojke eller flicka som låg i vaggan? När bar man brudnacke och vad innebar det? När skulle man bära ett skostycke? Hör Håkan Liby, dräkthistoriker och etnolog, berätta om dräktens koder och symboler bland allmogen i Hälsingland.

Klicka för att förstora bilderna från föreläsningen

Överdel med monogram från Delsbo

Överdel med monogram. Från Delsbo.

Skjorta med monogram från Delsbo

Skjorta med monogram. Från Delsbo.

Förklädesband

Förklädesband märkt med ”IBAD”.

Foto brudpiga med sk nacke

Brudpiga med sk nacke. Från Delsbo.

Bild - Ungmor med bröllopsgäster

Ungmor med bröllopsgäster.

Ungmorsförkläde från Enånger

Ungmorsförkläde från Enånger (Nordiska museet).

Teckning av sorgdräkt med ok från Delsbo

Höckert sorgdräkt med dok. Från Delsbo.

Skostycke

Skostycke

Bokomslag Dräkternas Hälsingland av Håkan Liby

Dräkternas Hälsningland av Håkan Liby

Brudpenning från Bjuråker

Brudpenning från Bjuråker

Vill du veta mer?

Här är Håkans boktips till den som vill veta mer om monogram, gamla tiders dräkter och dräktskick i Sverige.

Tillbaka till Hemslöjdens dag startsida