Talare på Nordiska konferensen

Här presenterar vi talarna på nordiska konferensen "Vad händer när ingen längre kan" den 24-25 november.

UNESCO anser att det immateriella kulturarvet är av stor betydelse för kulturell mångfald och en garanti för hållbar utveckling. Men på olika platser i världen ser vi hur flera av slöjdens tekniker riskerar att försvinna när kunskapskedjor bryts och ingen längre kan föra kunskaperna vidare till nästa generation. Slöjdkonferensen ”Vad händer när ingen längre kan?” sätter fokus på det immateriella kulturarvet och civilsamhällets roll i bevarandet och utvecklandet av slöjden som ett levande kulturarv.

Konferensen genomförs på engelska och sker i hybridform: både på plats och digitalt.

Läs mer och ta del av programmet

 

Biljetter och priser

Biljett för deltagande på plats: 1 500 kr
Biljett för digitalt deltagande: 1 200 kr

Köp biljett

 

MODERATOR: Gunilla Kindstrand, kulturjournalist

Kulturjournalisten Gunilla Kindstrand har lång erfarenhet som programledare på SVT och som chefredaktör. Hon har suttit i styrelserna för Nämnden för hemslöjdsfrågor och Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund. Idag är hon ledamot i styrelsen för Hemslöjd Media Sverige AB.

Foto: Carl Öst Wilkens/Sveriges Radio

Kent Johansson, styrelseordförande i Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund

Kent Johansson bor på Öland och har en lång bakgrund inom föreningsliv och folkbildning. Johansson har varit ledamot i Europaparlamentet och innan dess varit verksam som regionråd i Västra Götalandsregionen, ordförande i kulturnämnden Skaraborgs Landsting samt suttit i styrelsen för Kulturrådet.

Lena Sommestad, ordförande Svenska Unescorådet

Lena Sommestad är ordförande för Svenska Unescorådets sedan 2018. Hon har en bakgrund som professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och har haft uppdrag som bland annat miljöminister (2002–2006), riksdagsledamot (2012–2014) och landshövding (Hallands län, 2014–2020). Lena har stor erfarenhet av frågor som rör vetenskap, demokrati, jämställdhet och hållbar samhällsutveckling.

Sofia Månsson, hemslöjdskonsulent Skåne

Intresset för slöjd har funnits med hela livet och bottnar i mötet mellan naturens material och traditionell kunskap. Här ryms den enkla bruksslöjden, där få redskap behövs. Här finns korgslöjden, ett av våra äldsta hantverk som följt mänskligheten genom hela historien över hela jordklotet. Kunskapen om hur man ur en tätvuxen furustock klyver tunna spån att fläta med. Kunskapen om hur halmknippen i södra Sverige, där tillgången på skog och träd varit låg, traditionellt används till att binda samma kärl för förvaring på ungefär samma sätt som en i andra områden bundit samma granrötter.

Sedan några år tillbaka är Sofia Månsson en av projektledarna i projektet Korgen Lyfter, som syftar till att sätta fokus på och lyfta traditionell korgkunskap. Projektet drivs av Skånes Hemslöjdsförbund i samarbete med Sörmlands Museum.

Kunskapen om att tillverka korgar är ett av våra äldsta hantverk, född ur ett behov av att förvara, bära och transportera. Teknikerna har sett ungefär liknande ut över hela jordklotet och har anpassats efter vad man har haft tillgång till för material. Hur ser situationen ut för korgslöjden idag och hur säkrar vi kunskapen inför framtiden?

Katarina Åman, korgslöjdare

Katarina Åman har alltid slöjdat, både i mjuka och hårda material, och nästan lika länge har hon arbetat för att överföra sin kunskap till andra, genom att hålla i verkstäder och kurser. Hon var i många år engagerad i Slöjdklubben för barn. Numera är rotslöjd hennes huvudsakliga område.

2019 fick Katarina Slöjd Stockholms residensstipendium Plats för rotslöjd tillsammans med mästerslöjdaren Gunnel Eriksson, hösten 2020 var hon Skellefteå kulturnämnds arbetsstipendiat och 2021 tog hon emot ett kulturpris av Gunborg och Sten Rosenströms stiftelse för norrländskt kulturstöd. Till vardags arbetar Katarina som chef för avdelningen Museiupplevelser och samlingar på Skellefteå museum.

Martin Sundin, generaldirektör Isof – Institutet för språk och folkminnen

Martin Sundin är generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen. Han har en bakgrund som departementsråd och chef för enheten för konstarterna på Kulturdepartementet. Tidigare har han bland annat varit huvudsekreterare i Kultursamverkansutredningen och rådgivare för kulturfrågor på Nordiska ministerrådet.

Den 24 november deltar Martin Sundin i ett panelsamtal om civilsamhällets roll i arbetet med Unescos konvention om det immateriella kulturarvet samt föreläser om klinkerbåtstraditionen.

Foto: Joachim Bago

Leena Marsio, Finnish Heritage Agency

Leena Marsio arbetar på Finnish Heritage Agency som Senior Rådgivare. Hon har koordinerat Unescos konvention om skyddet av det immateriella kulturarvet i Finland sedan 2014. Hon är också nationell koordinator för European Heritage Label sedan 2018. Leena har en magisterexamen i konstledning från Sibelius-Akademin och en kandidatexamen från Helsingfors universitet i konstforskning. Inför sin karriär inom regeringen har hon arbetat tio år som frilanschef, producent och forskare i flera organisationer inom konst- och kulturområdet både på statlig nivå, frivilligorganisationer och företag.

Hildegunn Bjørgen, Arts Council Norway

Senior rådgivare på Norges kulturråd, arbetar inom sektionen för kulturarv och museum.

Norge ratificerade konventionen om värn av det immateriella kulturarvet 2007. Norges Kulturråd ansvarar för implementeringen av konventionen i Norge och de senaste 10 åren har hon ansvarat för att leda implementeringsarbetet. Hon har genomfört aktiviteter relaterade till spridning av information och medvetenhetshöjande samt utveckling och fortsättning av kompetens och kunskapsuppbyggnad inom området immateriell kultur. Detta inkluderar att arbeta med den nationella inventeringen och med internationella nomineringar till UNESCOs listor och register.

Hon har arbetat för att säkerställa största möjliga deltagande av samhällen, grupper och, där så är lämpligt, individer som skapar, underhåller och överför otagbart kulturarv. Hon har särskilt fokus på representanter från olika samiska institutioner och organisationer och med organisationer och institutioner som företräder de nationella minoriteterna. Hon tycker om internationellt samarbete och har arbetat mycket med kollegor i de nordiska länderna kring relevanta ämnen/teman.

Norges kulturråd är den huvudsakliga statliga aktören för genomförandet av norsk kulturpolitik och fungerar som ett rådgivande organ till staten och offentlig sektor i kulturfrågor.

Foto: Ilja C. Hendel

Johanna Njaita, Sameslöjdstiftelsen

Johanna Njaita, är hemmahörande från Hemavan/Dearna men bor i Jåhkåmåhkke. Arbetar som verksamhetsledare på Sámi Duodji Sameslöjdstiftelsen. Sámi Duodji har som övergripande mål att främja, stödja och utveckla duodji samt att värna om det samiska hantverks- och kulturarvet.

Nils Johan Labba, slöjdare

”Mitt namn är Nils Johan Labba, jag är 37 år och uppvuxen i Kiruna. Mitt yrke är traditionellt samiskt hantverk, främst trä och horn-slöjd. Garvar också mitt eget läder och tillverkar mina egna knivblad. Utöver det jobbar jag även med kurser, projektledning, föredrag och workshops inom duodji.”

Minna Hyytiäinen,CEO, Finnish Crafts Organization

Finska hantverksorganisationen Taito är ackrediterad som expert i Unescos konvention om immateriella kulturarv. Taito kommer under konferensen att presentera de olika verktyg man har utvecklat och andra aktiviteter som använts inom immateriellt kulturarvsarbete i olika samhällen.

Kikka Jelisejeff,development manager, Finnish Crafts Organization

Finska hantverksorganisationen Taito är ackrediterad som expert i Unescos konvention om immateriella kulturarv. Taito kommer under konferensen att presentera de olika verktyg man har utvecklat och andra aktiviteter som använts inom immateriellt kulturarvsarbete i olika samhällen.

Anna-Karin Jobs Arnberg, intendent Dalarnas museum

Anna-Karin Jobs Arnberg är före detta länshemslöjdskonsulent och arbetar idag som antikvarie på Dalarnas museum. Anna-Karin har mästarbrev i broderiyrket med inriktning påsöm som är ett folkligt yllebroderi från Floda i Dalarna.

I sitt företag, Flodaros, har Anna-Karin haft mängder med kurser inom textila tekniker. Som yrkesverksam antikvarie har hon skrivit flera artiklar i kulturhistoriska ämnen med textilier, folkdräkter och textila tekniker som inriktning. 2019 utkom hon med häftet Påsöm på Hemslöjdens förlag.

Lina Odell, gesäll i dräktsömnad

Lina Odell är utbildad inom både folklig och modern sömnad och är den första i Sverige att inneha gesällbrev i dräktsömnadsyrket.

Hon driver företaget KRUSA där hon inspirerar, håller kurser och föredrag samtidigt som hon undervisar i textil på Blekinge folkhögskola. I hennes eget skapande utmanar hon tradition och mångkultur igenom återbruk och ifrågasättande av regler. Ett undersökande av folkkultur genom handens görande.

Solveig Torgersen Grinder, seniorrådgiver i Norges Husflidslag

Ansvarig för organisationens nordiska och internationella kontakt och samarbete. Är för närvarande vald till generalsekreterare för European Craft Organisation. Arbetar med utveckling av utbildningsinsatser och utbildningspolicy och ansvarar för arbetet med nomineringsansökan till Unesco.

Solveig kommer att prata om arbetet med den allmänna användningen av ”bunad” i Norge på Unescos lista över immateriella kulturarv. Så här säger hon:

”Vi startade detta arbete 2018 och vi är totalt fem organisationer bakom nomineringsansökan. Under perioden fram till 2022 har vi arbetat med att skapa intresse och förståelse hos människor för de utmaningar vi ser idag. Det är utmaningar relaterade till kunskapsöverföring, produktion, förvärv och användning. Vad händer med bunadstraditionerna när en större andel inte produceras i den lokala kontext den kommer ifrån och används i? Under 2022 kommer vi att koncentrera oss på att analysera data och börja skriva själva ansökan. Vi hoppas kunna skicka in vår ansökan i januari 2023.

Läs mer om arbetet

Hillevi Skoglund, hemslöjdskonsulent Västra Götaland

Hillevi Skoglund är länshemslöjdskonsulent i Västra Götaland på Kulturutvecklingsförvaltningen/ Förvaltningen för kulturutveckling.  Arbetet går ut på att främja, bevara och utveckla hantverket i den egna regionen. Hillevi är en av initiativtagarna till projektet 1 kvm lin. Projektet startade 2020 i Västra götaland och handlar om att odla lin tillsammans men var för sig.

1 KVM LIN förenar odlingsintresse och skaparglädje samtidigt som det ökar medvetenheten kring dagens textila produktion och konsumtion.

– När du får insikt i vad textil är, i det här fallet en liten påse med frö som växer och blir en urstark fiber, så kommer du att uppskatta textil mer, se på handdukarna på loppmarknaden på ett annat sätt och sätta textil i ett större sammanhang, säger Hillevi Skoglund. 

Fadhel Mourali, designer och textil konsthantverkare

Fadhel Mourali arbetar som textildesigner och handvävare med bas vid Cockpit Arts i London.

Som alumn från Central Saint Martins, med rötter i både Sverige och Tunisien, fascineras Fadhel av identitet och att hitta den där speciella platsen av längtan i sitt arbete. Han arbetar mellan teori och praktik, för att utforska sambanden mellan kulturhistoria och samtid, i hopp om att nå kärnan av ett ämne, att fullt ut förstå ett material, föremål eller berättelse.

Hans projekt ’’Att Vara och Att Vilja Bli’’ har kretsat kring arvet av Hedaredskorgen. Här har Fadhel undersökt korgens kulturhistoriska anledning, sociala inflytande och dess samtida närvaro genom en auto-etnografisk studie. Fadhels gammelmorfar Lennart Pettersson, var en hantverkare känd som ”den sista korgmakaren från Risa”, ett litet samhälle utanför byn Hedared. Ambitionen har varit att lyfta fram hur en traditionell slöjdprocess kan forma hållbara arbetsmetoder i en samtida designprocess, och samtidigt informera utövarens identitet och personliga tillhörighet.

Projektet blev nominerat till det Franska konglomeratet LVMHs hållbarhetspris, ’Maison Zero Green Trail Award’ 2021, och ställdes under våren 2022 ut på Boy Konsthall i Bollebygd, med ett tillhörande panelsamtal och pop-up utställning på Textilmuseet i Borås.

Forskningen fortlöper och kommer under 2023 kulminera i boken ’The Basket’ som produceras i samarbete med det holländska förlaget SetMargins’.

Amanda Lind, Ordförande i Riksdagens kulturutskott

Amanda Lind i vitt

Foto: Fredrik Hjerling

Amanda Lind är ordförande i Riksdagens kulturutskott och kommer att avslutningstala den 25 november.

Biljetter och priser

Biljett för deltagande på plats: 1 500 kr
Biljett för digitalt deltagande: 1 200 kr

Köp biljett