Lin
Linet är en av våra äldsta grödor och den har följt människan i tusentals år. Riksförbundet ska bland annat arbeta för att kunskapen om olika slöjdmaterial hålls levande. Materialet är en otroligt viktig del av slöjden och för att slöjdare ska kunna få tag på material är det avgörande att det finns levande skogar, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv. Riksförbundet har därför under många år arbetat med olika linprojekt och på den här sidan har vi samlat kunskap om lin, tillsammans med information om vårt teknikhäfte Om lin, och projektet 1 kvm lin.
Visste du att…
… linfibern är stark i såväl vått som torrt tillstånd och används därför till tråd och snören. Förr knöt man fiskenät av lingarn.
… brandslangar tillverkades förr helt i lin eftersom fibern är stark och smidig, sväller när den blir blöt och inte antänds så lätt.
… linsalva har vårdande effekt och gör torra händer mjuka och läker självsprickor.
Oljelin och spånadslin
Lin tillhör växtfamiljen Linum. I världen finns över 170 olika arter och det är stor variation mellan arterna. Det finns fleråriga, tvååriga, lågväxande, vilda och olikfärgade. I Sverige finns det en vildväxande blomma som tillhör linsläktet: Vildlin – en liten ört som trivs på fuktiga ängar. Vildlinet blir ca 15 cm hög och har små vita blommor.
Oljelin är kortvuxet och har många förgreningar. Det är för att det ska bli många frökapslar så att det blir mycket frö att pressa olja ur. Fröna är också större än på spånadslin. Fibrerna passar dåligt att göra tråd av. Oljan från linfröet har använts länge, t ex till färgtillverkning och impregnering. Spånad betyder spinna. Spånadslin ger alltså ett lin som passar bra att göra tråd av. Långa fina stjälkar med få förgreningar ger långa fina fibrer att spinna av. Linberedning handlar om att i olika steg bereda växten så att de långa spinnbara fibrerna inuti stjälken friläggs. Både oljelin och spånadslin är svenska kulturarvsväxter och en del av vårt kulturarv.
Teknikhäftet Om lin
Hemslöjdens teknikhäfte Om lin gavs ut 2022. I häftet finns allt du behöver veta för att själv komma i gång med att odla och bereda lin. Dessutom: Betraktelser från Sveriges främsta linexperter, handfasta tips, lite skrock och förbluffande fakta. Läs mer om teknikhäftet här.
Projektet 1 kvm lin
1 kvm lin startade i Västra Götaland våren 2020, med drygt 700 personer som var med och odlade lin. 2021 blev det ett nationellt projekt och 2022 spreds det även till våra nordiska grannländer. Hittills har över 10 000 personer odlat lin inom ramen för 1kvm lin! Det är ett folkbildande projekt som både spridit information om processen från att odla lin till ett färdigt linnetyg, men också för att sätta ljus på vikten av en hållbar textilindustri: att man inte ska handla kläder i onödan och bli medveten om hur omfattande arbetet är att producera ett färdigt tyg. Den här typen av projekt kan i slutändan bidra till att människor blir mer medvetna konsumenter även om man bara deltar i en del av processen.
Här i Sverige bjuder många hemslöjdsföreningar och regionala hemslöjdskonsulenter/utvecklare in till att odla – från norr till söder, från frö till fiber som en del av den rörelse som projektet nu är.
Här kan du läsa mer om projektet 1 kvm lin, se filmer och lära dig mer om linodling
Här hittar du en lista över aktiva linföreningar i Sverige
Artikel om lin i tidningen Hemslöjd
Ulla Oscarsson ville förstå textiliers verkliga värde. Så hon odlade lin, beredde det, spann, vävde och sydde ett plagg – och mätte alla arbetsmoment på minuten. Läs artikeln ur tidningen Hemslöjd om timmarna Ulla ägnade åt att skapa sin linnesärk utifrån en förlaga ur Jämtlands läns museums gömmor.
Den som prenumererar på tidningen Hemslöjd kommer åt hela digitala tidningsarkivet och kan där läsa många fler intressanta och lärorika artiklar om lin, linne och dess historia.
Fem filmer om lin och linne
Våren 2022 lanserade vi en filmserie med fem filmer om lin: från beredning till färdigt tyg. Här kan du se hela serien i kronologisk ordning. De fyra första filmerna är mer praktiska. Här guidas du av linexperten Marie Ekstedt Bjersing som visar hur du kan göra när du bereder, spinner, väver och sköter om ditt lin och linne. Den avslutade filmen är ett samtal mellan Johanna Runbäck och Kattis Karlsson Hofvander om linneplaggets egenskaper och historia.
Filmserien är framtagen av Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund i samarbete med Sätergläntan, med stöd från Riksantikvarieämbetet.
Första filmen: ”Bereda lin”
”Bereda lin” är den första av fem filmer om lin: från beredning till färdigt tyg. I den första filmen går vävläraren och linexperten Marie Ekstedt Bjersing igenom processen från torkat lin till lin färdigt att spinna. Du får lära dig att bråka, skäkta och dra, samt att häckla ditt lin. När filmen är slut är ditt lin färdigt att spinna. Hur det går till får du lära dig i film nummer två: ”Spinna lin”.
Andra filmen: Spinna lin
”Spinna lin” är den andra av fem filmer om lin: från beredning till färdigt tyg. I den här filmen går vävläraren och linexperten Marie Ekstedt Bjersing igenom processen från häcklat lin till lin spunnet på spinnrock och slända. Du får lära dig att montera fiberfäste, spinna långt och kortare lin med och utan fiberfäste, samt att härvla ditt lin. När filmen är slut är du redo att väva. Hur det går till får du lära dig i film nummer tre: ”Väva lin”.
Tredje filmen: Väva med lin
”Väva med lin” är den tredje filmen i Hemslöjdens filmserie ”Om lin: från beredning till färdigt tyg”. I den här filmen går vävläraren och linexperten Marie Ekstedt Bjersing från Sätergläntan igenom processen från varpning till färdig väv. Du får lära dig att varpa, att reda varpen, pådragning, solvning, skedning, framknytning, att spola garnet och att väva. När filmen är slut har du vävt linnetyg. Hur du sköter det på bästa sätt får du lära dig i film nummer fyra: ”Skötsel av linne”.
Fjärde filmen: Skötsel av linne
”Skötsel av linne” är den fjärde filmen i Hemslöjdens serie ”Om lin: från beredning till färdigt tyg”. I den här filmen går vävläraren och linexperten Marie Ekstedt Bjersing från Sätergläntan igenom processen från tvätt till mangling. Du får bland annat tips på hur du undviker brytveck genom blötläggning och tips på hur du plantorkar, använder mangeldon och mangel för ett extra glansigt tyg. När filmen är slut har du lärt dig allt du behöver veta från linberedning till färdigt tyg och skötsel av det. Men kläder av linne då? Jo, det kommer du att få lära dig allt om i den femte och avslutande filmen: ”Linneplagg”.
Femte filmen: Linneplagg
”Linneplagg” är den femte och sista filmen i vår serie ”Om lin: från beredning till färdigt tyg”. Johanna Runbäck är lärare i folklig handsömnad. Tillsammans med länshemslöjdskonsulent Kattis Karlsson Hofvander går hon igenom linneplaggets egenskaper. Hur kommer det sig att linne känns så skönt mot huden? Varför vill linnetextilier skrynkla sig? Och varför ska du vaxa tråden? Det och mer får du lära dig på denna avslutande linresa bland klassiska överdelar, särkar och skjortor.
Genomförda webbinarier om lin
Här har vi samlat information om webbinarier som vi arrangerat om lin. Vissa är inspelade och kan ses i efterhand.
Februari 2025, Handwoven linen fabric – Marie Ekstedt Bjersing
The linen thread is the base of Marie´s handwoven fabric. She chooses the yarn from what she has, sometimes machine-spun yarn, sometimes handspun yarn. Sometimes old, sometimes new yarn. Sometimes together with other materials. This lecture will focus on how she chooses threads, weave structure, settings, and finishing for her handwoven fabrics. She will discuss what she consider during dressing the loom and weaving, and how different choices can lead to various qualities. She will show pictures of different woven linen fabrics.
Marie Ekstedt Bjersing is a master in handweaving, as well as a flax spinner, and a lecturer in textile technology at the Swedish School of Textiles, University of Borås.
Together with SHR, she has made videos about the process from flax to linen. You find the videos here
You can read more about Maries work at www.marieekstedtbjersing.com or on Instagram.
The webinar was held with the support of Nordisk kulturfond.
Mars 2024, Linbarn
För dig som är intresserad av att odla lin med barn. Vi bjöd på handfasta tips och belyste ämnet ut olika vinklar. Medverkade gjorde Gustav Karlsryd som har genomfört Skapande skola-projekt med lintema genom hemslöjdskonsulenterna VGR och Emma Gyllerfelt, verksam vid Högskolan för konst och design (HDK-Valand) med undervisning främst vid slöjdlärarutbildningen.
Mars 2024, Lin och hållbarhet
Ett nordiskt webbinarium om lin och hållbarhet. Webbinariet hölls på engelska. Läs mer här.
April 2024, Bertas flax
Christiane Seufferlein är grundare till projektet och hemsidan Berta’s Flax https://www.bertas-flachs.at/en/
I detta webbinarium berättade hon om traditioner kring linodling i Österrike. På sin resa genom Sverige 2023 höll Christiane några mycket uppskattade föreläsningar.
1 oktober, Det är skillnad på frö och frö
Mohammad Elkalifhe, växtexpert hos NordGen – Nordiskt Genresurscenter berättade om ett pågående linprojekt där totalt 436 olika fröprover såddes för att bedöma och dokumentera morfologiska egenskaper som växthöjd och blommornas storlek samt färg och avgöra om de kan kategoriseras som spånadslin eller oljelin.
I denna satsning ingår hela NordGens linsamling som innefattar 362 fröprover där merparten är förädlingsmaterial som donerats från det tidigare växtförädlingsföretaget Svalöf Weibull. Ytterligare 74 fröprover med nordiskt ursprung har beställts från genbanker i Polen, Nederländerna och Tjeckien.
Eva Olsson är ordförande för föreningen Skånelin som driver Lincentrum i Skåne. De har flera sorters lin som de odlar och samarbetar även med Nordgen med bedömning av de frösorter som odlas där. Föreningen Skånelin bildades 1986 och har som syfte att sprida kunskap om spånads och oljelin samt vara kontaktyta för alla linvänner.
Frida Persson är trädgårdsmästare på Kulturreservatet Stensjö by, i nordöstra Småland. Där arbetar hon med att återskapa det gamla odlingslandskapet, som det såg kring sekelskiftet 1900. Då var linet en självklar gröda och i byn finns linredskap och en linbastu bevarad. Frida och Stensjö by har sedan starten av projektet varit en aktiv deltagare i 1KVM LIN och bjudit in allmänheten till att delta i såväl odling, ryckning och beredning. Frida har också i samarbete med NordGen provodlat olika sorters lin.
Oktober 2024, From Flax to linen – retting, hackling and tools for flax preparation
Experiences with retting of linen: Ulla Ravn and Lis Brandt told us about their experiments and experiences with the retting of flax. About water retting and land retting. When has the flax been properly retted? When to ret? How the retting goes in different times of the year – fall and winter.
Hackling flax before spinning: Marie Ekstedt Bjersing, master weaver and flax spinner, Researcher in textile history, Lecture in textile technology at Swedish School of Textiles, University of Borås. Marie spoke about different ways of hackling flax. How to judge the quality of the line and how to decide methods to hackle. Do I need to hackle the flax? Can I avoid tow?
Tools to get from flax to linnen: Liis Burk, Lahemaa Heritage House, craft master. After several years of flax-qrowing projects we now know how it grows and how beautifully it blooms. We have also shared that what comes next, how flax gets into linnen and how many different procedures you have to go through. But all the tools seems to exist only in museums. Actually it is possible to renew old tools and build new ones?
Watch the webinar here:
Oktober 2024, Lin och barn
Elenor Månsson mottog Greta Johanssons linstipendium 2023. Hon sökte stipendiet för att ta fram ett bra handledningsmaterial som kan användas i fält. Ett tåligt material som klarar väder och hantering med vackra, inspirerande och tydliga steg för steg-bilder. I detta webbinarium visade Elenor delar av sitt arbete och berättade om hur det är tänkt att användas. Hon berättade också lite om de olika grupper som hon odlar med. Linodling är roligast tillsammans!
Anneli Karlsson från Vimmerby i Småland arbetar både som pedagog på Kulturskolan och som utställningsproducent på Astrid Lindgrens Näs. På Kulturskolan har hon bland annat hand om Slöjdklubbarna dit barn och unga i åldrarna 7-14 är välkomna för att prova på olika typer av slöjd. Anneli har valt att engagera Slöjdklubben i projektet 1KVM LIN och för andra året i rad odlar Slöjdklubben i Vimmerby lin i trädgården på Näs. Tillsammans med Kalmar läns Hemslöjd får barnen ta del av hela processen från frö till berett lin.
November 2024, From Flax to linen – from seed to color and dyeing
In between blues, Indigo, a story of culture and textile innovation – Linda Zetterman works as a designer and artist and her practice ranges from product design, art projects and craft objects. In her artistic practice, she explores the relationship between materiality, colour and surface through plant pigments with indigo as her greatest passion. In May 2024, she was on her fourth trip to Japan with funding from The Scholarship Foundation for Studies of Japanese Society. To meet masters in traditional indigo dyeing so-called sukumo and to learn different methods applied to materials such as ramie, linen, hemp and cotton. Based on this experience, she talks about how indigo is used today and historically.
Exploring flax as a material for artistic expression – Raija Jokinen has a long and versatile experience in using flax and linen, which includes over twenty years as a designer for industrially woven textiles, handmade paper objects and artworks and brooches made with a technique she developed over 30 years ago. Raija has a recognizable style in her artworks that have been exhibited worldwide. Flax and linen are mostly associated with household textiles and clothing, but they have unbelievable versatile and fascinating qualities which are ideal for many purposes including artistic practices from traditional crafts to contemporary fine arts. Raija spoke about unique texture, durability, and ecological benefits of flax, and how it can serve as both a medium and a message in creative expression.
Properties of linen fibres; structure, effect of processing, and compared to other textile fibres – Birgit Bonefeld has worked as textile biologist for several years. She is educated both molecular biologist as well as textile craft teacher. In her academic reseach she has worked with cellulose-based bio-textiles and green biorefining, and has much experience with lecturing and teaching. Zooming in on properties of linen fibres; structure, processing-effect and effect and compared to other textile fibres.What characterises linen compared to other textile fibers? Why is dyeability of linen relatively poor, and how comes it wrinkles? To get linen textile fibers from cultivated flax plants requires a range of steps. These steps affect the composition of the fibers. But, how does these changes in composition affect the properties of the linen?During the presentation we will zoom in on the structure of flax/linen at different levels, from flax stem to the arrangement of the cellulose molecules. Relation between composition and properties of Iinen will be discussed, as well as some comparison with other textile fiber types.
Watch the webinar here:
Genomförda webbinarier 2023
Oktober 2023, ”Flax field of the future” Cultivating connections and sustainability!
Detta var ett internationellt webbinarium om linets framtid. De nordiska hemslöjdsorganisationerna delgav sina erfarenheter kring 1 kvm lin tillsammans med talare från Skottland, Nederländerna och Österrike.
Läs mer om webbinariet här
Senast uppdaterad: 14 juni 2026