Hemslöjden då och nu

Hemslöjdsföreningarnas butiker var långt in på 1900-talet basen för Hemslöjdens verksamhet. Det fanns minst en hemslöjdsbutik i varje län och de drevs oftast av den lokala hemslöjdsföreningen.

År 1928 öppnade Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund en egen försäljningslokal i Stockholm. Butiken fungerade som ett slags flaggskepp för hemslöjdsrörelsen tills den lades ner 1967.

1928 var också året då Riksförbundet – tillsammans med medlemsföreningarna – bildade en gemensam försäljningsorganisation i Stockholm, Hemslöjdsförbundet för Sverige. Slöjdarnas överproduktion köptes in och såldes vidare genom Hemslöjdsförbundet. Organisationen lades ner 1985 på grund av dålig lönsamhet.

Butiken Svensk Slöjd

2001 öppnade Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund återigen en ny butik; Svensk Slöjd på Nybrogatan i Stockholm. Butiken hade både försäljningsverksamhet och utställningsmöjligheter och fungerade som en konceptbutik för att visa och sälja den bästa slöjden på bästa tänkbara sätt, till fler. Svensk Slöjd samarbetade med trendanalytikern Li Edelkoort, som bland annat resulterade i utställningen ”North meets South” på Nordiska museet 2006.

2009 började butiken samarbeta med en systerorganisation i Slovakien. Det resulterade i ett utbyte av sortiment mellan butiken i Sverige och butiken i Bratislava, samt vandringsutställningen ”Sloverige”, som visades på fyra platser i Sverige och på fyra platser i Slovakien. Utställningen visade på likheterna i slöjden, men även på olikheterna.

Konceptbutikens verksamhet fick stor uppmärksamhet och lockade flera nya målgrupper till Hemslöjden. Butiken lades ner 2016 på grund av dålig lönsamhet.

Idag finns det 13 hemslöjdsbutiker anslutna till Hemslöjden. Läs mer om dem här.

Redan tidigt i förbundets historia deltog Hemslöjden i större utställningar; en verksamhet som har utvecklats till att bli en viktig del av Hemslöjden. Dessa utställningar har bidragit till framgångar för hemslöjden och resulterat i ett ständigt växande intresse för slöjdens alla tekniker och material både inom den interna organisationen och långt utanför dess krets.

• Baltiska utställningen i Malmö 1914
• Den stora hemutställningen på Liljevalchs 1917
• Göteborgsutställningen 1923
• Stockholmsutställningen 1930
• Hemslöjdens egna stora utställningar på Liljevalchs 1933, 1937 och 1948.
• Hemslöjd 1955 – den dittills största utställningen i förbundets regi på Liljevalchs
• Liljevalchs 1962
• År 1982 firade Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund sitt 70-årsjubileum med utställningen Hemslöjd angår alla på Liljevalchs.

Utställningar 1990-2010-tal

Under 90-talet genomfördes ett antal banbrytande aktiviteter såsom:

• År 1992 firar Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund 80-årsjubileum med en ny stor utställning på Liljevalchs, ”Slöjdsommar”.
• 1993 – 2008 utställningar på Nordiska museet; Slöjdjul och Sommarslöjd
• 1994 startade en två år lång turné ”Slöjdtåget”
• År 1998 visas den stora slöjdutställningen ”Slöjden är här – Slöjden är härlig” på Liljevalchs.
• År 2004 – 2005 pågår det riksomfattande projektet ”Slöjdcirkus”

Samtliga utställningar har genomförts med extra projektfinansiering, antingen från myndigheter och departement (Kulturdepartementet, Näringsdepartementet, Tillväxtverket och Nämnden för hemslöjdsfrågor) eller stiftelser och fonder (Arvsfonden m.fl). Utan dessa medel hade utställningarna aldrig kunnat genomföras.

100-årsjubileet

År 2012 firade Hemslöjden 100-årsjubileum med mer än 800 aktiviteter över hela landet och med tre stora utställningar i Stockholm, ”Väv” på Nordiska museet, ”Hemslöjd på Liljevalchs” och ”Lilli och Prinsen” på Waldemarsudde, samt den stora spetsutställningen ”Spetskonst” på Vadstena slott.

100-årsjubileet resulterade bland annat i att:

• 615 000 personer tog del av något alla de evenemang som genomfördes
• 1 067 artiklar om hemslöjd var införda i någon av landets papperstidningar
• 1 940 personer tecknade nytt medlemskap i en hemslöjdsförening
• 1 606 personer blev nya prenumeranter på tidningen Hemslöjd

Under Jubileumsåret var görandet högt prioriterat. Ett kraftigt ökat intresse och en stor efterfrågan att slöjda själv och lära mer gjorde verkstäderna på de olika utställningarna till ett viktigt inslag i jubiléet. Det kunde man bland annat se i utställningen ”Ser du löven för alla träd” som visades på Liljevalchs, där 2000 löv bildade en skog i tre salar. Alla som ville kunde vara med och skapa ett löv utifrån en mall i plywood. Alla löv auktionerades ut efter utställningens slut och inbringade en halv miljon kronor till förmån för nya träd i östra Afrika.

Tidningen

Tidningen Hemslöjd gavs ut första gången 1933 med Gerda Boëthius som redaktör, utgivare och ägare. Hon gjorde tidskriften till ett forum för hemslöjdsrörelsens idéer, verksamhetsformer och produktion. Gerda satt i Riksförbundets styrelse och hon deltog i utgivningen av Svensk Hemslöjds mönsterblad (mappar innehållande mönster och instruktioner) under många år. Till sig knöt Gerda Boëthius under 1940-talet många opinionsbildande och lärda män och kvinnor vars gemensamma intresse var att verka för tidskriftens bästa. Genom att knyta dessa människor till sig gav hon tidningen en kulturtidskrifts status, det var ett sätt att placera slöjden i ett kulturellt sammanhang. Kopplingen till Riksförbundet avspeglade sig i att dess årsberättelse under många år trycktes i tidningen. Riksförbundet övertog tidningen 1961 och står nu som ägare till bolaget Hemslöjd Media Sverige AB, som ger ut tidningen. Läs mer om tidningen idag här.

Förlaget

Riksförbundet startade Hemslöjdens förlag 2008 genom bolaget Hemslöjd Media Sverige AB. Förlaget gav ut böcker om slöjd och hantverk och ville med böckerna inspirera och väcka lust till eget skapande. Med hjälp av de bästa slöjdarna, inspiratörerna och formgivarna spred förlagets böcker kunskap om olika slöjdtekniker – allt från stickning och broderi till plåt- och träarbeten. Hemslöjdens förlagsverksamhet är pausad tillsvidare. Förlaget kommer därmed inte att ge ut nya verk, nytryck eller nyutgåvor av befintliga verk.

Riksförbundet har under senare år själva gett ut teknikhäftena Om ull, Om lin och Om skogens material, med hjälp av extern finansiering. Här kan du läsa mer om dem.

Sätergläntan – Institutet för slöjd och hantverk startades av systrarna Vilma och Elsa Långbers från Åls socken i Dalarna. Idén om en sammanhållen vävskola med pensionats- och hemslöjdsrörelse väcktes i mitten av 1910-talet. 1922 startade verksamheten på samma plats som den ligger på idag. Systrarna Långbers nådde stor framgång med Sätergläntan som besöktes av såväl svenska som utländska turister och vävelever. 1934 köptes Sätergläntan av Handarbetets vänner (HV). Efter 30 år i HV:s regi fick Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund ett erbjudande om att köpa Vävkolonien Sätergläntan. Erbjudandet var välkommet då man på riksförbundet länge hade diskuterat en egen Hemslöjdens gård. 1964 bildades en ekonomisk förening där Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, Leksands kommun, enskilda hemslöjdsföreningar samt en del privatpersoner tecknade andelar.

Sätergläntan idag

Sätergläntan är än idag en ekonomisk förening där SHR är en av medlemmarna. Sätergläntan har en egen styrelse, varav ordförande och tre ledamöter utses vid SHR:s stämma. Sätergläntan är idag en drivande kraft i arbetet med att ta tillvara men samtidigt utveckla kunskaper och hantverksskicklighet inom slöjd och hantverk. Skolan erbjuder läsårsutbildningar med inriktning på smide, sömnad, trä och väv och som står under tillsyn av Myndigheten för Yrkeshögskolan. Utöver det erbjuds även fördjupade distansutbildningar och kortare kurser.

Läs mer om Sätergläntan här